Ordet syftar på den medfödda strävan vi har att knyta oss till för vår överlevnad väsentliga betydelsefulla andra, vanligen mamma, pappa och andra närstående. Anknytningen är en process som kräver tid för sin utveckling och man kan genom att observera olika s k markörer avgöra hur långt i processen ett barn befinner sig. Hur vi knyter an, vilka betingelserna är för detta, präglar våra relationer allt framgent. Vi fortsätter att knyta an till för oss betydelsefulla personer livet igenom. Varje gång det sker något avgörande i relationer aktiveras våra gamla mönster, alla känslor och tankar och fantasier vi haft om oss själva och den andre. Det är därför t ex en skilsmässa eller en förlust kan kännas så oerhört överväldigande.
EMDR, Eye Movement Desensitization and Reprocessing, är en metod som utgår från att hjärnhalvorna skall aktiveras växelvis. Detta kan t ex ske genom att patienten, utan att röra huvudet, följer terapeutens fingrar från vänster till höger och tvärtom, under viss tid. Metoden kan också utnyttja hörsel- eller känselsinnena. Patienten skall härvid söka erinra sig en smärtsam, överväldigande händelse och skatta intensiteten i hur denna känns just nu. Vidare skall patienten söka finna en formulering, påstående om hur ”själv” upplevde situationen, både negativt och positivt, t ex ”jag tror jag skall dö” respektive ”jag klarar mig”. Resultaten visar att känsligheten avtar vilket ger utrymme för mera konstruktiva tankar och ökad tillgång till känslor.
Hypnos kommer av grekiskans ord för sömn, men är väsenskilt från detta tillstånd. Enkelt uttryck innebär ett hypnotiskt tillstånd att personen ifråga begränsat sitt uppmärksamhetsomfång vilket resulterar i en ökad upptagenhet, fokusering, fascination av något speciellt. Detta något kan vara en film, en god bok, ett plötsligt uppdykande minne. Varje gång detta sker går vi över till ett annat förändrat medvetandetillstånd (FMT).
Att övergå från det ena till det andra heter på latin transire, därav begreppet trance!
I psykoterapeutiska sammanhang kan detta tillstånd fördjupas; resultatet kan bli avslappning samt ökad tillgång till ”inre” upplevelser.
Ordet kommer av grekiskans (g)noscere vilket betyder att veta, att känna till något i mera allmän betydelse.
Kognitionen, dvs tankeförmågan, använder vi ju alla dagligen. I terapeutiska sammanhang förknippas ofta kognitiv med ett speciellt förhållningssätt till psykiska problem. Man utgår från att som bakgrund till sådana finns felaktiga grundantaganden, gjorda under uppväxten. Dessa bildar enligt modellen mall för hur vi uppfattar utfallet av olika situationer och ger därmed upphov till negativa förväntningar och känslor. Ett exempel kan vara ”ingen tror någonsin på mig”. Som barn har vi ju inte förmåga att se proportioner, balansera känslor, ha överblick som en vuxen människa och därför kan dessa tankemönster ställa till stora problem. Ibland sammanblandas behovet av kognitiv terapi med behov av struktur, kartläggning, ordnande och överblick.
Mindfulness översättes lämpligen till ”medveten närvaro” och är en metod som lånat mycket från österländsk filosofi, närmast Zen. I praktiken finns tydliga inslag av trancetillstånd, närmare bestämt de meditativa teknikerna. Syftet kan väl kortfattat beskrivas vara att individen skall vänja sig vid sitt inre, förstå att tankar och känslor kommer och går; de är inte automatiskt bestående, cementerade företeelser som leder till oundvikliga utfall utan löpande reaktioner på alla våra intryck.
Ursprunget till detta begrepp kommer ur den psykoanalytiska personlighetsmodellen. Grundbultarna är att för oss överväldigande känslor, tankar, händelser under uppväxten kan hamna i det s k omedvetna varifrån de dock utövar stort inflytande. Relationerna till de närstående, föräldrar, syskon, anses vara det som mest formar oss.
Ordet dynamisk hänför sig till krafter, effekter av krafter, något som kommer i rörelse (grekiskans dynamikos – kraft; dynasthai – att kunna). Sigmund Freud tyckte sig kunna påvisa hur omedvetna fantasier, känslor gav upphov till ett slags spänningstillstånd som vi försöker lösa genom att ofta upprepa, försätta oss i situationer som bär likhet med de ursprungliga svåra. Idag är en hel del av Freuds idéer reviderade även om grunden i modellen är relationen med den betydelsefulle andre och att tidiga relationsmönster upprepar sig.
Den psykodynamiska teorin av idag använder modern utvecklingspsykologi, anknytningsforskning, affektteori/forskning och, faktiskt, nya fynd om hjärnans funktioner, och är ständigt stadd i utveckling.
Det kan vara på sin plats här att vederlägga att psykodynamisk terapi innebär ett ständigt rotande/ältande av barndomen. Faktum är att det mesta arbetet utgår från nuet. Dået kommer in som bekräftelse, igenkännande av mönster, situationer, när det som förhindrat minnen och känslor försvinner. Man skulle kunna säga att du får ökad tillgång till och fördjupad förståelse för ditt liv.
Som framgår finns det uppenbara likheter, dock uttryckt i andra begrepp, med andra terapiformer.
Dan Anders Palmquist | |